Slöjdportalen

Hållbarhet

Miljö, material och hållbarhet

Alla material påverkar miljön på något sätt. Här får du fakta så att du kan göra egna, kloka val.

🌲 Skogsbruk

Ungefär två tredjedelar av Sveriges yta är täckt av skog. Skogen ger virke, men är också livsmiljö för växter och djur.

I Sverige avverkas skog och nya träd planteras eller sås. Enligt skogsvårdslagen måste ny skog anläggas efter avverkning.

Att odla skog tar lång tid. I södra Sverige kan gran vara avverkningsmogen efter cirka 60–70 år, i norra Sverige kan det ta över 100 år.

Det vanligaste sättet att avverka i Sverige är trakthyggesbruk (kalhygge). Det diskuteras mycket, eftersom kalhyggen påverkar djur, växter och mark. Alternativ är hyggesfritt skogsbruk där skogen sköts utan kalhuggning.

❓ Hur lång tid tar det innan ett träd växer upp?

Det beror på träslag och var det växer. Ett träd som ska bli sågtimmer behöver oftast 60–120 år i Sverige.

❓ Vad innebär hållbart skogsbruk?

Att man tar ut virke på ett sätt som gör att skogen finns kvar för framtiden – både som råvara och som livsmiljö för växter och djur. Certifieringar som FSC och PEFC ställer krav på hur skogen sköts.

📚 Källor

🪵 Från träd till produkt

Vad händer egentligen mellan skogen och den planka du håller i slöjdsalen?

Trädet avverkas och kvistas i skogen. Stockarna körs till ett sågverk.

På sågverket sågas stocken till plankor och brädor. Restprodukter som bark, spån och flis blir bränsle, papper eller skivmaterial – nästan hela stocken används.

Virket torkas i torkkammare så att det inte spricker eller slår sig senare.

Sedan hyvlas, sorteras och transporteras virket till byggvaruhus, snickerier och skolor.

❓ Vad händer med ett träd när det blir en träprodukt?

Den koldioxid som trädet tagit upp under sin livstid finns kvar bunden i träprodukten så länge produkten används. Därför är det bra att träföremål håller länge.

📚 Källor

♻️ Återvinning

Återvinning betyder att materialet i en produkt blir råvara till något nytt.

Vid återvinning mals, smälts eller löses materialet upp och används till en ny produkt. Glas, metall och papper kan återvinnas många gånger.

Textilier är svårare. Många plagg består av blandmaterial, till exempel bomull och polyester, som är svåra att skilja åt.

Sedan 2025 ska textilavfall samlas in separat i Sverige och inte slängas i soppåsen.

❓ Vad är skillnaden mellan återbruk och återvinning?

Återbruk betyder att föremålet används igen som det är, till exempel att någon annan får din tröja. Återvinning betyder att materialet blir råvara till en ny produkt. Återbruk sparar oftast mer energi och resurser.

📚 Källor

🔄 Återbruk

Att laga, ändra och använda saker längre är ofta det bästa man kan göra för miljön.

Avfallstrappan visar prioriteringsordningen: först förebygga avfall, sedan återanvända, sedan materialåtervinna, sedan utvinna energi och sist deponera.

I slöjden kan du återbruka gamla jeans, lakan, knappar och spillbitar av trä.

Att laga en söm, byta en knapp eller lappa ett hål gör att ett plagg kan användas många år till.

❓ Varför är det bättre att använda ett föremål länge?

Det mesta av miljöpåverkan sker när produkten tillverkas. Ju längre du använder något, desto mindre blir påverkan per gång du använder det.

📚 Källor

👕 Textilindustrins miljöpåverkan

Kläder påverkar miljön genom odling, kemikalier, vatten, energi och transporter.

Att odla bomull kräver mycket vatten, särskilt i torra områden med konstbevattning. Odlingen använder ofta bekämpningsmedel.

Färgning och beredning av tyg använder kemikalier och energi, och kan förorena vatten där reningen är dålig.

Syntetiska tyger som polyester tillverkas av fossil olja och släpper mikroplaster vid tvätt.

Det du själv kan påverka mest: köp färre plagg, välj second hand, laga det som går sönder och tvätta i lägre temperatur.

❓ Vad händer med gamla kläder?

En del säljs eller skänks vidare och används igen. En del blir trasor eller isolering. En del materialåtervinns till nya fibrer och en del förbränns för att ge energi.

📚 Källor

🏭 Träindustrins miljöpåverkan

Trä är förnybart, men industrin påverkar ändå miljön.

Positivt: trä är förnybart, binder kol och kräver ofta mindre energi att tillverka än stål, betong och plast.

Utmaningar: avverkning påverkar biologisk mångfald, maskiner och transporter använder bränsle, och limmade skivmaterial innehåller kemikalier.

Impregnerat virke innehåller ämnen som gör att det inte får brännas hemma eller läggas i vanligt trädgårdsavfall.

❓ Varför räknas trä som förnybart?

Därför att nya träd kan växa upp och ersätta de som avverkas – till skillnad från olja och metaller som inte nybildas inom rimlig tid.

📚 Källor

🌍 Klimat, energi och transporter

Allt vi tillverkar kräver energi – och energin påverkar klimatet.

Växthusgaser, framför allt koldioxid, gör att jordens medeltemperatur stiger.

En produkts klimatpåverkan beror på råvaran, tillverkningen, transporterna, hur den används och vad som händer när den slängs. Det kallas livscykelperspektiv.

En stor del av kläderna vi köper i Sverige tillverkas i andra länder och transporteras hit med båt, lastbil och ibland flyg.

Att välja närproducerat material, som svenskt virke, kan minska transportens påverkan.

❓ Vad är ett livscykelperspektiv?

Att titta på hela produktens liv – från råvara och tillverkning till användning och avfall – istället för bara en del.

📚 Källor

💧 Konsumtion och vattenförbrukning

Våra val som konsumenter spelar roll – både för vatten och för resurser.

Bakom varje produkt finns dolt vatten: vatten som använts vid odling, färgning och tillverkning.

Bomullsodling är särskilt vattenkrävande, framför allt i områden där vattnet redan är en bristvara.

Genom att använda kläder längre, köpa begagnat och laga det som går sönder minskar behovet av ny produktion.

Det finns inget material som är helt utan miljöpåverkan. Det handlar om att välja klokt och att använda det man har länge.

❓ Vilket material är bäst för miljön?

Det finns inget enkelt svar. Alla material har för- och nackdelar. Det viktigaste är oftast hur länge produkten används och vad som händer med den sedan.

📚 Källor

🎥 Pedagogiska filmer

Filmer och rörligt material från trovärdiga källor som UR, SVT, Naturvårdsverket, SMHI och Svenskt Trä. Klicka på länken för att titta hos källan – där gäller källans egna villkor.

Skogen och det svenska skogsbruket

Källa: UR Play · Längd: ca 10–15 min

Program om hur skogen brukas i Sverige: plantering, gallring, avverkning och vad som händer med virket efteråt.

💡 Varför ska en slöjdelev titta på detta?

Träet du slöjdar i kommer från en skog. Filmen hjälper dig förstå hela kedjan från planta till bräda – och varför det spelar roll hur skogen sköts.

💭 Fundera efter filmen

  • Hur lång tid tar det innan ett träd kan bli en bräda?
  • Vad är skillnaden mellan kalhygge och hyggesfritt skogsbruk?
  • Hur kan du använda träet i slöjden så att inget slösas bort?
▶️ Öppna filmen hos källan (UR Play)

Materialet tillhör UR Play och visas här som länk till originalkällan.

Textilens miljöpåverkan

Källa: Naturvårdsverket · Längd: ca 5 min

Naturvårdsverket förklarar hur kläder påverkar miljön – från odling av bomull och tillverkning av polyester till transport och avfall.

💡 Varför ska en slöjdelev titta på detta?

Filmen visar hur våra kläder påverkar miljön och hjälper dig förstå varför materialval, återbruk och att använda kläder länge är viktigt i textilslöjden.

💭 Fundera efter filmen

  • Vad lärde du dig?
  • Vad överraskade dig?
  • Hur kan man minska textiliers miljöpåverkan?
  • Hur kan detta kopplas till det vi gör i slöjden?
▶️ Öppna filmen hos källan (Naturvårdsverket)

Materialet tillhör Naturvårdsverket och visas här som länk till originalkällan.

Återbruk, återvinning och avfallstrappan

Källa: Sopor.nu (kommunernas avfallsinformation) · Längd: ca 4 min

Genomgång av avfallstrappan: minska, återanvända, återvinna, utvinna energi och sist deponera.

💡 Varför ska en slöjdelev titta på detta?

I slöjden kan du själv klättra uppför avfallstrappan – genom att laga, sy om och använda spillbitar istället för nytt material.

💭 Fundera efter filmen

  • Vilket steg i avfallstrappan är bäst för miljön – och varför?
  • Vilket material i slöjdsalen skulle du kunna återbruka?
  • Vad gör du med spillbitar idag?
▶️ Öppna filmen hos källan (Sopor.nu (kommunernas avfallsinformation))

Materialet tillhör Sopor.nu (kommunernas avfallsinformation) och visas här som länk till originalkällan.

Klimatförändringarna – så funkar det

Källa: SMHI · Längd: ca 8 min

SMHI förklarar växthuseffekten, utsläpp av koldioxid och hur klimatet förändras.

💡 Varför ska en slöjdelev titta på detta?

Material som plast och konstfiber tillverkas av olja. När du förstår klimatfrågan blir det lättare att motivera dina materialval i slöjden.

💭 Fundera efter filmen

  • Vilka material i slöjdsalen kommer från olja?
  • Hur kan trä bidra till att binda koldioxid?
  • Vad kan du göra i ditt eget projekt för att minska klimatpåverkan?
▶️ Öppna filmen hos källan (SMHI)

Materialet tillhör SMHI och visas här som länk till originalkällan.

Trä som byggmaterial och råvara

Källa: Svenskt Trä · Längd: ca 6 min

Om hur stockar blir plank och bräder på sågverket, torkning och olika träprodukter.

💡 Varför ska en slöjdelev titta på detta?

Du får se hur brädan i slöjdsalen har tillverkats och varför trä är ett förnybart material – om skogen sköts hållbart.

💭 Fundera efter filmen

  • Varför måste virket torkas innan det används?
  • Vad händer med spillet på sågverket?
  • Vilket träslag skulle passa bäst till ditt projekt?
▶️ Öppna filmen hos källan (Svenskt Trä)

Materialet tillhör Svenskt Trä och visas här som länk till originalkällan.

Transporter och utsläpp

Källa: Naturvårdsverket · Längd: ca 5 min

Om hur transporter av varor och material påverkar utsläppen av växthusgaser.

💡 Varför ska en slöjdelev titta på detta?

Ett tyg kan ha rest flera varv runt jorden innan det når slöjdsalen. Filmen hjälper dig förstå varför närproducerat och återbrukat material ofta är bättre.

💭 Fundera efter filmen

  • Var kommer materialet i ditt projekt ifrån?
  • Hur skulle du kunna välja material med kortare transport?
▶️ Öppna filmen hos källan (Naturvårdsverket)

Materialet tillhör Naturvårdsverket och visas här som länk till originalkällan.

Vattenförbrukning i bomullsodling

Källa: WWF Sverige · Längd: ca 4 min

Om hur mycket vatten som går åt för att odla bomull och vad det betyder för människor och natur.

💡 Varför ska en slöjdelev titta på detta?

Bomull är ett av de vanligaste materialen i textilslöjden. Här förstår du varför en t-shirt kostar mer än pengar.

💭 Fundera efter filmen

  • Hur många liter vatten går åt till en t-shirt?
  • Vilka alternativ till nyproducerad bomull finns?
  • Hur länge använder du ett plagg innan du slänger det?
▶️ Öppna filmen hos källan (WWF Sverige)

Materialet tillhör WWF Sverige och visas här som länk till originalkällan.

Konsumtion och hållbar utveckling

Källa: UR Play · Längd: ca 15 min

Program om vad vi köper, varför vi köper det och hur konsumtionen påverkar planeten.

💡 Varför ska en slöjdelev titta på detta?

Att själv kunna laga, sy om och tillverka gör dig till en medveten konsument – det är en av slöjdens viktigaste kunskaper.

💭 Fundera efter filmen

  • Vad kan du laga istället för att köpa nytt?
  • Hur känns det att använda något du gjort själv?
  • Vad betyder ordet hållbar för dig?
▶️ Öppna filmen hos källan (UR Play)

Materialet tillhör UR Play och visas här som länk till originalkällan.